Adil Hasanov är rädd. Han är 23 år gammal och har bott i Sverige sedan han var 14 tillsammans med sin mamma och sina två yngre bröder. Den yngsta av dem var fyra år när de flydde från våld och hot i Kazakstan.
– Efter nio år i Sverige vill de deportera oss. Min yngsta brors ryska är inte ens bra och kazakiska kan han inte. Han har vuxit upp här. Det är samma med mig och mellanbrorsan. Vi har gått i skola och jobbar här, säger Adil Hasanov som arbetar som personlig assistent i Mölndal sedan drygt tre år tillbaka tillsammans med mellanbrodern.
Problemen i Kazakstan började då brödernas far försvann, berättar han.
– Vi hade ett företag som sålde tyg. Pappa skulle åka till Kina och beställa nya saker. Han fick pengar från kompanjoner för att köpa saker till dem också. Sedan åkte han iväg och försvann. Jag vet inte vart eller hur. Vid kazakiska gränsen sa de att han passerat, vid kinesiska gränsen sa de att han inte kommit dit.
Själv tror han att pappan råkat illa ut eftersom familjen tillhör folkslaget uigurer. Från Kina har det kommit rapporter om försvinnanden, läger och folkmord på uigurer. Också i Kazakstan är uigurer illa ansedda, berättar Adil Hasanov.
Maffian förföljde
Att pappan försvann fick stora konsekvenser, inte bara för att han saknades i familjen.
– Kompanjonerna började oroa sig. Sedan ledde det till hot och mer och mer aggression, de trodde att pappa tagit pengarna och försvunnit.
Inhyrd maffia började förfölja både honom och mellanbrodern till och från skolan och förföljde mamman till jobbet.
– Sedan tog de min yngsta bror från förskolan på dagen och lämnade inte tillbaka honom hos oss förrän på kvällen. Han hade en bula och var i chock i flera månader. De hade inga gränser, säger Adil Hasanov och berättar att det sedan eskalerade ännu mer en dag när den fyraårige brodern inte var hemma.
Människor med skjutvapen tog sig in i familjens hem och misshandlade honom och mellanbrodern i ett rum och deras mor i ett annat.
– Det var blod över hela huset, min mamma blödde överallt. De frågade var pengarna och pappa var men vi visste ju inte. Och de sa till mamma att "om ni inte lämnar tillbaka pengarna så kommer vi att skicka dina barn i bitar".
När hans mor återvände från sjukhuset tog polisen in henne på förhör.
– De frågade också var pengarna var och slog henne.
Läs mer:85 nyanlända till Mölndal nästa år: "Siffran är okej"
Adil Hasanov berättar att polisen fick deras mor fått skriva på ett papper om att hon inte fick lämna landet eftersom de hittat "bevis" på att hon var terrorist. Ändå var det precis lämna landet hon gjorde. Hon tog sina söner och flydde till Sverige.
Fick avslag
Tiden i Sverige har kantats av avslag på ansökningar om uppehållstillstånd. Det första kom några månader efter att familjen sökt asyl. Överklagan ledde till samma beslut och Migrationsöverdomstolen sa nej till att pröva ärendet.
Familjen gick under jorden och höll sig gömda i fyra år. Det är så lång tid som måste passera innan det går att söka om uppehållstillstånd igen.
Men när de kontaktade Migrationsverket igen hade inget förändrats. I sitt senaste avslag, från 2018, skrev Migrationsverket att det saknades bevis på att myndigheterna i Kazakstan inte kan skydda familjen. De ansåg inte heller att det fanns bevis på att Adil Hasanov är i fara om han skulle återvända.
– När man flyr är det inte så att man letar efter bevis, man bara springer, säger Adil Hasanov och berättar samtidigt att deras släktingar fått påhälsningar av maffian som sökte efter familjen, vilket han ser som ett tydligt bevis på att de inte kan återvända.
Inte heller sådant som hans etniska tillhörighet eller politiska åsikter ser Migrationsverket som skäl för skyddsbehov. Skulle han söka möjlighet att stanna i landet med hänvisning till sitt jobb eller samboskap skulle han behöva åka tillbaka till Kazakstan och söka därifrån, och också skaffa ett pass där som tydligt bevisar hans identitet.
– Problemet är att vi inte kan återvända. Hade vi kunnat hade vi gjort det, säger Adil Hasanov.
Att familjen varit i Sverige länge räcker inte heller, särskilt inte eftersom de illegala åren inte räknas in. Adil Hasanov engagerar sig i en parkourförening, har vänner och talar flytande svenska. Adil Hasanov och hans mellanbror jobbar för Mölndals stad med en chef som är mycket nöjd med dem.
– Det är två väldigt duktiga och omtyckta medarbetare, både bland personalen och brukarna. Jag har bara gott att säga om dem, säger Jenny Andersson, enhetschef för personlig assistans och ledsagarservice för vuxna i Mölndals stad.
Men att ha ett sammanhang i Sverige räcker inte heller.
– Migrationsverket har tagit hänsyn till de här omständigheterna och kommit fram till att det inte är tillräckligt för att han ska beviljas uppehållstillstånd, varken var för sig eller tillsammans, säger Annica Dahlqvist, presskommunikatör på Migrationsverket.
Ger inte upp
Inte heller Adil Hasanovs rädsla är tillräckligt skäl för att få stanna.
– Man ska göra sannolikt att man har välgrundad fruktan för förföljelse eller allvarlig skada. Någon kan vara rädd utan att det som riskeras vid ett återvändande är tillräckligt allvarligt för att nå upp till kraven i lagen för att få internationellt skydd, säger Annica Dahlqvist.
Familjen överklagade beslutet, fick avslag igen och när de försökte ta det till högsta instans beviljade migrationsöverdomstolen inte prövningstillstånd. Det beslutet kom i mitten av september 2020.
Läs mer:Eva viger sitt liv åt flyktingar: "Ger aldrig upp"
Under processen har Adil Hasanov gjort två självmordsförsök. Det första när han var 15. Den andra gången var i november i år.
– Jag var sjuk i covid-19 i två månader. Jobbet som personlig assistent kunde skingra tankarna, men när jag var sjuk och fick vara i karantän kom väldigt många tankar. Sedan kom brevet från Migrationsverket att vi måste lämna landet. Jag gick till en bro och ville hoppa. Jag hade inte sovit på tre dar.
Men han hoppade inte. Polis och räddningstjänst ledde bort honom från räcket och fick hem honom.
Nu ska familjen försöka lyfta ärendet igen, med fler skäl för att få uppehållstillstånd. Samtidigt jobbar Migrationsverket på att utvisningen ska verkställas så familjen återvänder till Kazakstan.
Adil Hasanovs vänner har samlat in över 10 000 namnunderskrifter för att familjen ska få stanna. De har kontaktat organisationer för att få tips och hjälp, spelat in en film och försökt sprida information om familjens öde i sociala medier.
En av dem som försöker hjälpa till är Samir Gadré, som lärt känna Adil Hasanov via parkouren. Han menar att Migrationsverket inte insett allvaret i det som hänt familjen och att de är uigurer.
– Och hur ska man kunna bevisa att maffian är ute efter en? Skickas de tillbaka riskerar de att bli mördade. Det är inte som att maffian preskriberar ärendet, säger han och fortsätter.
– Att välja att hålla sig gömd och leva under existensminimum, nästan hemlös, i fyra år betyder att något inte funkat. Att inte kunna ge uppehållstillstånd till en familj som bott här i nio år, jobbar här, går i skola här och har ett liv här kan jag inte förstå.
Anna Mattisson
anna.mattisson@otv.se