Arne Bredberg sitter på en trästol inne i Fågelbergskyrkan. Att prata med Mölndals–Posten är ett steg utanför hans comfort zone, men det känns nödvändigt. Något som Arne Bredberg däremot är helt bekväm med är att vara tyst.
Under lördagsmorgonen befinner han sig i Fågelbergskyrkan i Rävekärr för att delta i ett tyst retreat. Han kommer, tillsammans med sju andra deltagare, vara helt tyst från klockan tio till fyra.
– Det är ett sätt att slippa bruset. Det finns utlopp för jobbiga eller mörka tankar att komma upp till ytan. Efteråt är det en otrolig lättnad, berättar Arne Bredberg.
LÄS MER:Här är fotografen Mikael Svenssons bästa bilder från Mölndal
Nästan klosterliknande
Solveig Nygaard, församlingsteolog och retreatansvarig, berättar att många söker sig till den här formen av avslappning. Många behöver en paus från vardagsstressen och känslan av att alltid behöva prestera.
– Jag har sett att många har börjat fundera över existentiella frågor nu under pandemin, kanske är det därför många söker sig olika typer av retreat, säger Solveig Nygaard.
Prästen Klas Hermansson, som också är med och arrangerar retreatet, fyller i:
– Att gå på ett tyst retreat hos oss är nästan en klosterliknande upplevelse med tideböner som ram. Men sen kan ju slappa hela dagen också om man känner för det.
I kyrkan finns det olika rum där deltagarna kan måla, meditera eller bara ta det lugnt. De egna meditativa aktiviteterna kommer varvas med tideböner och när det är dags för lunch kommer Solveig Nygaard plinga i en liten klocka för att samla gruppen.
LÄS MER:Så kan nya järnvägen förändra Mölndal – sex spår under bron
Ett sätt att pausa vardagen
Arne Bredberg har tidigare arbetat som lastbilschaufför. Nu är han pensionerad och bor i Krokslätt. Dagens retreat är ett av många.
– Jag gick på mitt första retreat 2000 och sedan dess har jag varit på ett 40-tal. När jag är i tystnad hör och ser jag mig själv, berättar Arne Bredberg.
Inte ens under Arnes första retreat kändes tystnaden jobbig. Men han förstår att det kan vara en ovan och påfrestande situation för många.
– Det är klart att det kan vara jobbigt att vara ensam med sig själv. Men jag känner mig inte ensam. Det blir en speciell gemenskap i gruppen.
LÄS MER:Efter sju års funderande – så fick Nils billigare el från solen
Nästan beroendeframkallande
När Solveig Nygaard presenterar dagens schema småsnackas det vid borden. Deltagarna ska om bara några minuter gå in i total tystnad, men först behövs en kopp kaffe.
– Jag har inga förväntningar, jag vill bara vara stilla, berättar deltagaren Ingela Dahl.
Solveig Nygaard förklarar att många av deltagarna har varit där förut och att många har en relation till kyrkan. Känslan av att pausa kan nästan vara beroendeframkallande även om det kanske inte alltid blir som tänkt.
– När jag själv går på retreat tänker jag alltid att det ska bli som en spaupplevelse, men sen dyker det alltid upp tankar som jag måste bearbeta. Det blir sällan som att gå på spa, säger Solveig Nygaard och skrattar.
”Har fått syn på saker i mitt eget liv”
Efter retreatet ringer deltagaren Ingrid Holtsung upp Mölndals-Posten. Hon berättar att hon känner sig lugn och att hon är glad över att ha spenderat sin lördag i tystnad.
– Jag känner att jag har kommit ner i varv och jag har fått syn på saker i mitt eget liv. Det är något som är väldigt fint med att vara tyst ihop med andra människor. Alla tillåts att gå in i sin egen bubbla. Det är så avskalat och befriande, säger Ingrid Holtsung.
